Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bliett ?vinnande koncept? för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebattensätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljönkliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden.Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå enhållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörerinom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte pådem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kalladeentreprenörer i vardande.

Den här studien undersöker med hjälp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, respektabilitet och känslor konstrueras i ett diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhållningssätt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rättfärdigande presentationer av anständighet och känslor. Genom att konceptualisera klass som något som konstrueras i diskursiva sammanhang så argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssättet kan bidra till nya insikter för att nå en djupare förståelse av social klass i allmänhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekära identiteten och livsstilen i prekariatet kännetecknas genom uttalanden om otrygga anställningsvillkor och otrygga livsbetingelser..

Med hjälp av diskurspsykologiska verktyg undersöker den här studien hur samhällskritikoch trovärdiga beskrivningar av prekariatets livssituation och identitet konstrueras. Detdiskursiva sammanhanget handlar om prekariatet. Guy Standings teori har somutgångspunkt att prekariatet är en klass i vardande och i och med med att Guy Standingsantologi, innehållande livsskildringar associerade till prekariatet, fungerar denna antologisom empiri i min studie. Vidare hävdar jag att det diskuspsykologiska angreppssättet kanbidra till nya insikter och djupare förståelse när det gäller identitetskonstruktioner ochsamhällskritik i allmänhet, prekariatet och dess medlemmar i synnerlighet. Analysensresultat vilar på de tre diskurspsykologiska verktyg jag använt mig av nämligen metaforer,vaccinationer och kategorier.

I denna rapport undersöks vilka problem det finns i samarbetet mellan JM Entreprenad AB och dess underentreprenörer. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med arbetsledare och platschefer, från både underentreprenörer och JM Entrepren ad AB, har vi fått synpunkter på vilka dessa problem är, vad konsekvenserna blir och eventuella lösningar på problemen.  Åtta stycken punkter som vi kallar ?teman? i rapporten, har framförts från intervjukandidaterna. Det är punkter som påverkar samarbetet mellan parterna ute i produktionen. De lyder som följer: -     Säkerhet (arbetsmiljösäkerhet-     Lagbas kontra arbetsledare  -     Arbetsberedningar  -     Samarbetet mellan olika underentreprenörer  -     Möten (byggmöte och basmöte)  -     Arbetslivserfarenhet  -     Ändrings- och tilläggsarbeten  -     Tidsplanering  Den insamlande informationen är analyserad och presenterad enligt ovanstående teman med en tematisk analys.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.

Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende.

Lärarutbildningsreformen 2011 införde utbildningsvetenskaplig kärna som ett kunskapsinnehåll för alla de nya lärarprogrammen. Kraven och förväntningarna på vetenskaplighet i lärarutbildning har successivt förstärkts och man kan tala om en vetenskaplig lärarutbildningsdiskurs. Men det är först med denna reform som begreppet utbildningsvetenskap används för att beskriva ett innehåll i utbildningen. Denna läroplansteoretiskt förankrade studie granskar hur begreppet utbildningsvetenskap ges en uttolkning i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan på grundlärarprogrammet årskurs 4-6 vid fem lärosäten i Sverige. Empirin utgörs av de ansökningshandlingar som lärosätena lämnat in för examensrätt till de nya utbildningarna och de föreslagna kursplanerna för en specifik kurs i synnerhet.

Järnvägen och dess moder industrialismen omformade Sverige från bondeland till industriland. Genom en förändring över endast ett 10-tal år ersattes de knaggliga vägarna och ett förlegat skjutsväsende med ett kommunikationsmedel som alla kunde resa och transportera varor med. Större delen av riket förvandlades på många vis av det nya kommunikationssättet. Även små bondbyar i Skåne blev i högsta grad påverkade.För 140 år sedan öppnades Ystad-Eslövs järnväg och bondbyn Hurva blev med bara en stations mellanrum knuten till södra stambanan. Då, år 1866, var Skåne ett industrialiserat samhälle i vardande.

AbstractUtopin betecknar det ideala landet där rättvisa råder. Det klasslösa samhället är uppbyggt på självhushållning och maximen bygger på frihet, jämlikhet och broderskap, en grundtanke föregripande den franska revolutionen.                      1516 skrev St Thomas More sitt klassiska verk Utopia och myntade ett ämnesöverskridande uttryck samt skapade en litterär genre. More tänkte aldrig realisera sin utopi, författandets syfte var samhällskritiskt med tonvikt på hur ett samhälle skulle kunna vara, inte hur det skulle bli. Men den utopiska traditionen föddes inte med More, redan under antiken florerade muntliga och skriftliga visioner om ett bättre samhälle.Ofta framställs de litterära utopierna som elyseiska idealstater där ekonomin inte är en styrande drivkraft och rättvisa mellan invånarna är viktig. Här lyser dystopins totalitära regimer med sin frånvaro då samhällsvisionerna är komponerade enligt humanismens anda.